Perihelion och Vintersolstånd

Idag klockan 15:00 UT / 16:00 CET befinner sig Jorden som närmast Solen: Perihelion. Men det är svinkallt här i gamla Svedala för det. -6 grader Celsius visar temperaturen just nu när jag skriver på detta blogginlägg ca. 12 h före inträdet i perihelion.

Samtidigt är vi också på väg mot ljusare tider alltsedan vintersolståndet den 21 december klockan 12:04 UT/13:04 CET.

Vi kan konstatera att Jorden befinner sig i perihelion samtidigt som det norra halvklotet är delvis avskärmat från solstrålningen. Jag undrar hur det faktum påverkar Jordens klimat? Vi ser efter en blick på en karta att majoriteten av Jordens landmassor befinner sig på norra halvklotet och att södra halvklotet består av mest vattenmassor. Att det är midvintersolstånd betyder att just nu exponeras vattenmassorna på södra halvklotet i högre grad för Solens strålar än t.ex. under sommaren när det norra halvklotet är mer exponerat för solljus.

Vad bevarar och leder värme bäst? Land eller vatten? Finns det nån särskild klimatpåverkan när Jorden befinner sig i perihelion och södra halvklotets vattenmassor under vintersolståndet är mer exponerade för Solen och finns det nån särskild klimatpåverkan när Jorden befinner sig i aphelion och norra halvklotets landmassor under sommarsolståndet är mer exponerade för Solen?

Alltså:
Perihelion (Jorden närmast Solen), vintersolstånd och södra halvklotets vattenmassor exponerade för Solen.

Aphelion (Jorden längst bort från Solen), sommarsolstånd och norra halvklotets landmassor exponerade för Solen.

Särskild klimatpåverkan?

Kosmisk Död och Återfödelse

Jag älskar sånt här. Ett klipp från början av serien Walking with Monsters.
Hypotesen är att runt 4,4 miljarder år sen kraschar Jorden med en planet, benämnd Theia, och månen bildas. Vi får månen som hjälper till att stabilisera Jordens klimat med sin dragningskraft vilket i sin tur leder till livets uppkomst, som jag förstår det hela.

Vi kan säga att vi bor på Jord nummer två.

Men, ÄN MER fascinerande tycker jag är faktumet att vår Sol har föregåtts av minst ett par generationer av solar före dess existens. Vår Sol är en tredje generationens Population I stjärna. Vår Sol har hög metallicitet och det betyder att vår Sol består av en hög andel av grundämnen tyngre än Väte och Helium. Grundteorin i stjärnors evolution är att i universums barndom, var alla stjärnor Population III stjärnor, d.v.s. stora stjärnor utan några tyngre ämnen än Väte och Helium. Efter att dessa stjärnor nått slutet av sin livscykel, har de förintats och i resterna har en portion tyngre grundämnen funnits. Dessa tunga grundämnen har sedan varit grunden i senare generationers solar. Varje generation har bestått av allt högre andel tyngre ämnen än Väte och Helium.

Vår Sol och även grundämnena som vi själva består av, kommer från resterna av urtida stjärnor.