söndag 4 januari 2009

Perihelion och Vintersolstånd

Idag klockan 15:00 UT / 16:00 CET befinner sig Jorden som närmast Solen: Perihelion. Men det är svinkallt här i gamla Svedala för det. -6 grader Celsius visar temperaturen just nu när jag skriver på detta blogginlägg ca. 12 h före inträdet i perihelion.

Samtidigt är vi också på väg mot ljusare tider alltsedan vintersolståndet den 21 december klockan 12:04 UT/13:04 CET.

Vi kan konstatera att Jorden befinner sig i perihelion samtidigt som det norra halvklotet är delvis avskärmat från solstrålningen. Jag undrar hur det faktum påverkar Jordens klimat? Vi ser efter en blick på en karta att majoriteten av Jordens landmassor befinner sig på norra halvklotet och att södra halvklotet består av mest vattenmassor. Att det är midvintersolstånd betyder att just nu exponeras vattenmassorna på södra halvklotet i högre grad för Solens strålar än t.ex. under sommaren när det norra halvklotet är mer exponerat för solljus.

Vad bevarar och leder värme bäst? Land eller vatten? Finns det nån särskild klimatpåverkan när Jorden befinner sig i perihelion och södra halvklotets vattenmassor under vintersolståndet är mer exponerade för Solen och finns det nån särskild klimatpåverkan när Jorden befinner sig i aphelion och norra halvklotets landmassor under sommarsolståndet är mer exponerade för Solen?

Alltså:
Perihelion (Jorden närmast Solen), vintersolstånd och södra halvklotets vattenmassor exponerade för Solen.

Aphelion (Jorden längst bort från Solen), sommarsolstånd och norra halvklotets landmassor exponerade för Solen.

Särskild klimatpåverkan?

4 kommentarer:

Daniel sa...

Komplicerad fråga det där med land vs vatten och värmeledning.

Det beror ju på att albedoeffekten på vatten är komplicerad. På mark är det rätt "lätt" att beräkna hur mycket av den totala energin som strömmar in som reflekteras och absorberas, men för vatten är det mer komplicerat. Där spelar nämligen vinkeln för solljuset stor roll + vattendjup osv. Rörelserna i vattnet spelar också in. Matematik på hög nivå som jag inte tänker ge mig in på.

Daniel sa...

För att förtydliga: Enligt den här länken verkar vatten ligga mellan total reflektion på 100% och ner till 1% - beroende på vinkeln.

http://www.eoearth.org/image/Table_1.JPG

Jag skulle tro att Antarktis massiva närvaro mitt på södra halvklotet uppväger det mesta annat och att albedot därför inte är så himla annorlunda i söder mot norra halvklotet. Vi har ju hav här uppe med, sommartid stora skogar som absorverar mycket, sommartid södra halvklotet har fortfarande bara hav plus antarktis, dvs liten eller åtminstone väldigt ojämnt albedo.

Mikah sa...

Ah, albedoeffekten! Då skall vi se, teorin bakom den är att ju lägre albedo desto mer energi som absorberas och desto varmare blir det, som jag förstår det. Mörka färger absorberar värme från solljuset (och det blir varmt). Ljusa färger reflekterar bort värmen från solljuset (och det blir kallt) o.s.v. o.s.v.

Rent teoretiskt borde Jorden vara exponerad för mer solljus nu när den befinner sig som närmast Solen, så albedoeffekten borde förstärkas lite?

Vatten synes ha jättelåg albedo när det exponeras i en liten vinkel direkt mot solljus, som det sker nu när södra halvklotets vattenmassor är mer exponerade för solljuset. Det blir, förenklat, varmt.

Fast, samtidigt, som du säger, har vi Antarktis, en stor kontinent som täcks av is, vilken har hög albedo. Det borde kyla ned en massa. Och plus det andra du nämner. Norra halvklotet torde också vara rätt så snötäckt nu, och snö har jättehög albedo som reflekterar bort värme under de få timmarna av sol vi har här nu.

Så, kan vi konstatera att det går ganska jämnt upp? Jorden fortsätter hålla sina ca. 15 graders Celsius medeltemperatur oavsett hur nära eller hur långt borta den befinner sig Solen i sin årliga vandring.

Mikah sa...

(Oops, rättelse grammatik för min del: det heter ETT albedo).

 
bloggping
View My Stats
Creeper